Ta kontroll över byggdammet

Vad är damm?

Damm består av små fasta partiklar som lätt sprids i luften. Partiklar mindre än 10 mikrometer kallas respirabelt damm, eftersom de kan ta sig djupt ner i lungorna. De allra minsta – som respirabelt kristallint kiseldioxid (RCS), även känt som kvartsdamm – är särskilt farliga.

För att sätta storleken i perspektiv: ett mänskligt hårstrå är cirka 60 mikrometer. En partikel på 0,1 mikrometer kan ta över två veckor att lägga sig från en meters höjd. Det är därför du kan känna lukten av “betong” i ett rum – det är mikroskopiska partiklar du andas in.

Så uppstår byggdamm

Damm uppkommer både genom mekanisk bearbetning och omrörning av material. Vanliga källor är:

• Borrning, sågning, slipning, mejsling
• Transport eller blandning av torra material (t.ex. cement)
• Vindturbulens eller fotsteg på dammiga ytor

• Mineraldamm – ofta kvartsdamm, från betong, tegel, kakel m.m.
• Trädamm – från träbearbetning, inklusive MDF och spånskivor
• Övrigt byggdamm – t.ex. gips, som också kan irritera luftvägarna

Hälsorisker – vad säger svenska myndigheter?

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:2) får halten av respirabelt kvartsdamm inte överstiga 0,1 mg/m³ som ett 8-timmars tidsvägt genomsnitt. Det motsvarar EU:s gränsvärden, men i praktiken krävs ofta striktare åtgärder för att säkra en god arbetsmiljö.

Långvarig exponering kan leda till:

• Silikos – en obotlig lungsjukdom som skadar lungblåsorna
• KOL – kronisk luftrörssjukdom som begränsar andningen
• Lungcancer – kvartsdamm klassas som cancerframkallande av IARC

Folkhälsomyndigheten och AMV lyfter även fram risken för astma och allergier vid arbete med trädamm och andra partiklar.

Globala siffror på exponeringsgränser för kvartsdamm

I Sverige är vi ledande i vårt förebyggande arbete mot damm. Många länder har idag bestämmelser gällande exponering för farligt byggdamm. Till exempel har den amerikanska byggtillsynsmyndigheten OSHA satt en gräns för tillåten exponering (PEL) för kiseldioxiddamm på högst 50 mikrogram per kubikmeter i genomsnitt under en arbetsdag på 8 timmar. Inom EU är gränsvärdet för exponering på arbetsplatsen för respirabelt kristallin kiseldioxid 0,1 mikrogram per kubikmeter som ett 8-timmars tidsvägt genomsnitt. 

PEL-gränsen varierar mellan olika länder, så du bör alltid kontrollera med svenska myndigheter vilka gränsvärden som gäller för dig.

Byggdamm påverkar mer än hälsan – det drabbar även produktiviteten

Att hantera damm på byggarbetsplatsen handlar inte bara om att skydda lungor – det handlar också om effektivitet, arbetsmiljö och verktygskostnader.

Byggdamm kan:

• Försämra sikten – vilket ökar risken för olyckor och fel.
• Orsaka irritation – som nysningar, hosta och ögonbesvär, vilket stör koncentrationen.
• Skada inredning och installationer – damm sprider sig lätt till elcentraler, färdiga ytskikt, VVS-komponenter och mer.
• Kräva extra städtid och efterarbete – som fördröjer överlämning och höjer projektkostnaderna.
• Förstöra verktyg – dammpartiklar tränger in i motorer, kylsystem och rörliga delar vilket leder till driftstopp och dyra reparationer.

Byggdamm förkortar dessutom livslängden på borrar, kapskivor och sliprondeller genom att täppa igen ytor och göra dem trubbiga. Med andra ord – byggdamm kostar tid och pengar.

STOP-principen – så tar du kontroll över byggdammet

Arbetsmiljöverkets rekommendationer följer den så kallade STOP-hierarkin, ett vedertaget arbetssätt för att hantera arbetsmiljörisker:

S – Substitution
Undvik att skapa damm från början. Exempel:

• Använd ingjutna ankarskenor i stället för att borra i betong.
• Välj direktinfästning med batteridriven spikpistol som BX 4-22.
• Tänk in dammfria metoder redan i projekteringen via BIM.

T – Tekniska åtgärder
Fånga och reducera dammet vid källan:

• Dammuppsamlare integrerade i verktygen (t.ex. TE DRS-system).
• Dammsugare med automatisk filterrengöring.
• Vattenmatningssystem för våtborrning och kapning.
• Avskärmning med dammväggar och portabla luftrenare.

O – Organisatoriska åtgärder
Riskminimering:

• Planera arbetet för att minimera dammspridning.
• Använd rotationsscheman för att begränsa exponering.
• Säkerställ utbildning i dammhantering och underhåll av verktyg.

P – Personliga skyddsåtgärder
När andra åtgärder inte räcker – komplettera med:

• Andningsskydd (FFP3 vid kvartsdamm).
• Skyddsglasögon
• Skyddskläder och handskar.