Ta kontroll över byggdammet

Vad är damm?

Damm består av små fasta partiklar som är mycket utspridda och cirkulerar lätt i luften. Dessa partiklar kan vara otroligt små. När partiklar är mindre än 10 mikron, klassas de som respirabelt damm och när de är större än 100 mikrometer anses de vara inhalerbart damm. Som en jämförelse är ett normalt människohår i genomsnitt 60 mikrometer tjockt.  

Många av de skadliga partiklarna som skapas är så små att de knappt syns, och ju mindre de är desto längre tid tar det för dem att sjunka och fastna. Till exempel kan det ta två veckor för en dammpartikel på 0,1 mikrometer innan den lägger sig på golvet från en höjd av bara en meter. Det är därför vi kan känna lukten av damm på arbetsplatser, även när vi inte ser byggdamm. 

Ett annat exempel är, om du tycker att ett rum luktar "som betong" är det förmodligen på grund av mikroskopiska betongpartiklar som cirkulerar i luften.

Hur uppkommer byggdamm?

Damm uppkommer genom nötande behandling av material vid arbetsmoment såsom borrning, mejsling, sågning eller slipning. Det kan också uppkomma genom cirkulation. Det kan till exempel hända när du transporterar dammigt material, när damm blåser runt av vinden eller när du blandar pulvermaterial till exempel cementprodukter. Olika typer av damm bildas, beroende på vilket material du använder. 

Tre av de vanligaste typerna av damm som uppkommer inom byggbranschen är: 

• ^{Mineraldamm: Bland annat kiseldamm som uppstår genom nötande behandling av material som innehåller kiseldioxid, t.ex. sandsten, betong, murbruk och kakel.} 
• ^{Trädamm: Även kallad slipdamm, uppstår av nötande behandling av trä och bearbetat trä som träfiberskiva, eller medium-density fiberboard (MDF).} 
• ^{Andra typer av damm: Uppstår när du använder material med lite eller ingen kiseldioxid, som t.ex. gipsdamm.}

Hälsorisker vid exponering för damm med kvartsdamm

Ju högre total mängd damm du exponeras för över tid, desto större är risken för din hälsa och säkerhet. 

Långvarig exponering för kvartsdamm, även kallad respirabelt kristallin kiseldioxid (RCS)-partiklar, som finns i betong, kakel, tegel och murbruk är särskilt farligt eftersom dessa partiklar kan gå djupt ner i lungorna och nå lungalveolerna. Detta kan leda till silikos, ett obotligt tillstånd som har visat sig öka risken för lungcancer. 

Långvarig exponering för damm på byggarbetsplatser kan också orsaka kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL försvårar andningen och kan allvarligt minska livskvaliteten.

Globala siffror på exponeringsgränser för kvartsdamm

I Sverige är vi ledande i vårt förebyggande arbete mot damm. Många länder har idag bestämmelser gällande exponering för farligt byggdamm. Till exempel har den amerikanska byggtillsynsmyndigheten OSHA satt en gräns för tillåten exponering (PEL) för kiseldioxiddamm på högst 50 mikrogram per kubikmeter i genomsnitt under en arbetsdag på 8 timmar. Inom EU är gränsvärdet för exponering på arbetsplatsen för respirabelt kristallin kiseldioxid 0,1 mikrogram per kubikmeter som ett 8-timmars tidsvägt genomsnitt. 

PEL-gränsen varierar mellan olika länder, så du bör alltid kontrollera med svenska myndigheter vilka gränsvärden som gäller för dig.

Hur byggdamm påverkar produktiviteten

Exponering för damm är inte bara en hälsorisk. Det ökar också risken för skador på grund av sämre synlighet och distraktioner som ögonirritationer, nysningar, hosta eller snytningar. 

Utöver sjukdom och skada kan damm påverka nästan alla stadier av byggarbeten: 

• ^{Slöseri med tid: täta områden innan arbetet påbörjas} 
• ^{Skador på inventarier och tillbehör: såsom mattor, möbler och annan inredning} 
• ^{Påverkan på annat arbete: såsom putsning, målning och elinstallationer}
• ^{Fördröjning av överlämning: tidkrävande saneringsarbete efteråt} 

Mindre märkbart är att byggdamm också kan täppa till verktyg genom att tränga in i motorer och andra maskindelar, vilket kan leda till höga reparationskostnader och frustrerande driftstopp. Dammpartiklar samlas också på vassa delar såsom klingor och mejselspetsar, borrkronans kanter och slipskivans yta°– vilket kan göra dem trubbiga och förkorta deras livslängd. Med andra ord, damm kostar pengar.

Strategier för att minska byggdammet

Du kan minska de negativa effekterna av byggdamm med STOP-principen. Detta definierar förloppet för att ta kontroll över risken. 

S – Substitut 
Undvik att skapa damm genom att välja alternativa metoder såsom ingjutna ankarskenor, brandtätande ingjutningsenheter, direktinfästning eller planering med byggnadsinformationsmodellering (BIM). 

T – Tekniska åtgärder
Fånga upp och minska damm med tekniska lösningar. Detta kan innebära dammuppsamling med dammsugare och dammreduceringssystem (DRS) eller användning av tillbehör såsom dammskydd, dammhöljen eller dammkåpor. Ett annat exempel är vattenhanteringssystem för diamantkärnborrning. Du kan också avskärma arbetsområden med dammbarriärer och komplettera dammreduceringssystem (DRS) med bärbara luftrenare som riktar sig mot fina luftburna dammpartiklar.  

O – Organisatoriska åtgärder
Detta är bland annat riskminskning genom planering och rotation av uppgifter, säkerhetsutbildningar samt regelbunden service och kontroll av verktyg. 

P – Personliga skyddsåtgärder
Dessa är ett krav när riskerna inte kan undvikas. Använd personlig skyddsutrustning (PPE), såsom ansiktsmask, skyddsglasögon och skyddshandskar.